Ett hav i mäktig rörelse - om de semitiska språken

Ett hav i mäktig rörelse - om de semitiska språken






















En bok om de semitiska språkens historia, struktur och poetisk-religiösa traditioner.



För ett antal tusen år sedan började en spridning som skulle ha ojämförlig betydelse inte bara för ett av jordens mest kulturellt inflytelserika områden, utan också för världens språk- och religionshistoria. Den semitiska språkfamiljen började spridas över Främre Orienten - den familj som omfattar hebreiskan, arabiskan, arameiskan, akkadiskan och fornetiopiskan, men också mindre bekanta språk som ugaritiska, sabeiska och sam'aliska. På semitiska språk skrevs den Hebreiska Bibeln, Koranen, Gilgamesheposet och Tusen och en natt. Språken har dominerat Sydvästasien i mer än fyratusen år, och i dag är de ett världsarv, från det Gamla Israel till Mesopotamien, de arabiska öknarna, Etiopien - och dagens Sverige.


Denna bok är en inledning till de semitiska språkens historia och deras poetiska och religionshistoriska traditioner - och till deras fascinerande halsljud och närmast matematiska grammatiska struktur. Deras historia, poesi och litteraturer är precis som akademiledamoten och språkforskaren H.S. Nyberg sade: ett mångflödande djup och ett vågsvall att översköljas av - ett hav i mäktig rörelse.




"

Författaren Ola Wikander är synnerligen kvalificerad för uppgiften. [...] Han skriver om språk i en familj, men också om vilka historiska och kulturella roller de språken har spelat. Hans bok är inte genomgående enkel, men den är full av värdefull kunskap. Den tydliga entusiasmen för ämnet och det pedagogiska framställningssättet underlättar läsningen. Författaren kan gratuleras till ett väl genomfört arbete."


- Tore Janson i Svenska Dagbladet



"[... D]en som följer med Ola Wikander på en semitisk språkresa, somsträcker sig från skriftens

vagga till nutid, blir rikligt belönad av en entusiastisk och kunnig ciceron."


- Anders Svensson i Språktidningen



"[...] en kunnig bok om ett viktigt ämne [...]"


- Carl Magnus Juliusson i Göteborgsposten